Den geodetiska kupolens fader

Dela i sociala medier

Inspirationen till Dome of Visions är hämtad från den mytomspunne uppfinnaren och arkitekten Richard Buckminster Fuller (1895 -1983). Hans arbeten har väckt stor uppmärksamhet och använts i alla möjliga sammanhang världen över.

”Jorden är inte en outtömlig resurs utan snarare en bräcklig farkost”

Detta hävdade Buckminster Fuller redan 100 år före sin tid. Uppfinnaren och arkitekten Fuller var mer eller mindre besatt av tanken på att utforma självförsörjande hus, något som blivit verklighet först i vårt tidevarv i form av så kallade passivhus, som till exempel Dome of Visions. Faktum är att många av Fullers lösningar skulle ha varit koldioxidneutrala om de hade genomförts på riktigt. Det erbjuds massor med spännande läsning kring ämnet för den som vill i hans bok Operating Manual for Spaceship Earth.

En klimatsmart byggnad som både är mobil och kan återvinnas

Arkitekten Kristoffer Tejlgaard lät sig inspireras av Buckminster Fullers vision när han ritade Dome of Visions i Köpenhamn där den väckte stor uppmärksamhet vid uppförandet 2013. I denna version av Dome of Visions har Tejlgaard vidareutvecklat arkitekturen. En systerdome, Dome of visions 3.0, öppnade i Århus hösten 2016.

Beståndsdelarna i Dome of Visions går att ta isär och bygga ihop. Tillsammans bildar de ett vattentätt skal med goda isolerande egenskaper – perfekt för årstidsväxlingarna vi har i Sverige.

Kristoffer Tejlgaard har anpassat fasaden efter hur snön belastar byggnaden på vintern. Sommarens varma klimat bjuder på andra utmaningar. Det nödvändiga insläppet av frisk luft hanteras med hjälp av en öppning i taket som manövreras med hjälp av motorer. Den dag då det är dags att montera ner Dome of Visions för gott kan största delen av byggnaden återvinnas.

Den inre byggnaden

Den inre byggnaden bakom skalet har utformats av Stefania Dinea som 2015 var Masterstudent vid KTH Arkitekturskolan. Hennes Minecraftinspirerade hus fick juryn på fall i den arkitekturtävling där hon kammade hem förstapriset.

Motiveringen till det vinnande bidraget:

”Genom att bemöta det faktum att städerna växer och befinner sig i en ständig process av förändring, använder det vinnande projektet byggarbetsplatsen som ett tillfälligt skyltfönster för hållbart byggande och social medvetenhet. Med inspiration hämtad från Minecraft ger den förändringsbara strukturen löften om pragmatiskt medskapande av ett pågående experiment anpassat till framtida utmaning. Vi i juryn ser fram emot att se ”Everchange Module” anpassad till Dome of Visions på ett lekfullt och utmanande sätt.”

Karolina Keyzer, Stadsarkitekt

Black Mountain College – en oas för innovativt tänkande

Under hela sin karriär drevs Buckminster Fuller av att bryta det sektoriella tänkandet som han upplevde som begränsande. (Även den tanken har vi anammat i Dome of Visions!) Ur den aspekten var säkert Black Mountain Collage där han var lärare på 1930-talet en drömplats. Här fick han tillfälle att umgås med poeter, konstnärer, arkitekter och uppfinnare som utmanade konventionerna och hade en gemensam vilja att skapa gränsöverskridande lösningar. Den legendariska skolan i North Carolina, hade periodvis framträdande poeter och vetenskapsmän i ledningen. En av dem hette Albert Einstein…

Den geodetiska kupolens födelse

Kanske var det inte så konstigt att det var på Black Mountain Collage Buckminster Fuller kläckte en av sina mest kända idéer: den geodetiska kupolen. En geodetisk kupol sätts samman enligt en geometriformel där man bygger upp en sfär med trianglar. Trots låg vikt och stor innesluten volym, är konstruktionen extremt stark. Till skillnad från traditionella hus blir ett kupolhus starkare ju större de blir. Ytterligare en fördel är att energianvändningen blir mer effektiv. Det var förmodligen några av anledningarna till varför Buckminster Fuller ville bygga en geodetisk kupol över Manhattan i New York.

Geodetiska kupoler i världen

Kanske har du sett en geodetisk kupol i någon science fiction-film. Geodetiska kupoler används nämligen flitigt inom skönlitteraturens och filmens värld för att gestalta framtiden. Men hur populära är de i det verkliga livet? Den geodetiska kupolen har visserligen många beundrare men har egentligen aldrig fått något större genomslag i utvecklingen av våra städer. Idag lär det finnas cirka 300 000 byggnader runt om i världen som har baserats på den geodetiska kupolen. Konstruktionen används främst i sportarenor, utställningshallar, radarstationer och liknande. USA:s utställningspaviljong vid Expo 67 är ett världsberömt exempel. Ytterligare geodetiska formationer som ofta figurerar på bild är växthusen vid besöksattraktionen Edenproject i Storbritannien.

Dome of Visions nyhetsbrev

  • Läs mer om vår integritetspolicy