Den geodetiska kupolens fader

Dela i sociala medier

Inspirationen till Dome of Visions är hämtad från den mytomspunne uppfinnaren och arkitekten Richard Buckminster Fuller (1895 -1983). Hans arbeten har väckt stor uppmärksamhet och använts i alla möjliga sammanhang världen över.

”Jorden är inte en outtömlig resurs utan snarare en bräcklig farkost”

Detta hävdade Buckminster Fuller redan 100 år före sin tid. Uppfinnaren och arkitekten Fuller var mer eller mindre besatt av tanken på att utforma självförsörjande hus, något som blivit verklighet först i vårt tidevarv i form av så kallade passivhus, som till exempel Dome of Visions. Faktum är att många av Fullers lösningar skulle ha varit koldioxidneutrala om de hade genomförts på riktigt. Det erbjuds massor med spännande läsning kring ämnet för den som vill i hans bok Operating Manual for Spaceship Earth.

En klimatsmart byggnad som både är mobil och kan återvinnas

Arkitekten Kristoffer Tejlgaard lät sig inspireras av Buckminster Fullers vision när han ritade Dome of Visions i Köpenhamn där den väckte stor uppmärksamhet vid uppförandet 2013. I denna version av Dome of Visions har Tejlgaard vidareutvecklat arkitekturen. En systerdome, Dome of visions 3.0, öppnade i Århus hösten 2016.

Beståndsdelarna i Dome of Visions går att ta isär och bygga ihop. Tillsammans bildar de ett vattentätt skal med goda isolerande egenskaper – perfekt för årstidsväxlingarna vi har i Sverige.

Kristoffer Tejlgaard har anpassat fasaden efter hur snön belastar byggnaden på vintern. Sommarens varma klimat bjuder på andra utmaningar. Det nödvändiga insläppet av frisk luft hanteras med hjälp av en öppning i taket som manövreras med hjälp av motorer. Den dag då det är dags att montera ner Dome of Visions för gott kan största delen av byggnaden återvinnas.

Den inre byggnaden

Den inre byggnaden bakom skalet har utformats av Stefania Dinea som 2015 var Masterstudent vid KTH Arkitekturskolan. Hennes Minecraftinspirerade hus fick juryn på fall i den arkitekturtävling där hon kammade hem förstapriset.

Motiveringen till det vinnande bidraget:

”Genom att bemöta det faktum att städerna växer och befinner sig i en ständig process av förändring, använder det vinnande projektet byggarbetsplatsen som ett tillfälligt skyltfönster för hållbart byggande och social medvetenhet. Med inspiration hämtad från Minecraft ger den förändringsbara strukturen löften om pragmatiskt medskapande av ett pågående experiment anpassat till framtida utmaning. Vi i juryn ser fram emot att se ”Everchange Module” anpassad till Dome of Visions på ett lekfullt och utmanande sätt.”

Karolina Keyzer, Stadsarkitekt

Resurseffektivt byggande

Bild på insidan av domen med riktning mot taket. Ett träd syns till vänster.

Arkitekten Kristoffer Tejlgaard lät sig inspireras av arkitekten Buckminster Fuller när han ritade Dome of Visions i Köpenhamn där den väckte stor uppmärksamhet vid uppförandet 2013. I svenska Dome of Visions tog Tejlgaard den hållbara arkitekturen vidare till nya höjder.

Sedan den svenska Dome of Visions uppfördes har domen i Köpenhamn monterats ner. I stället har en ny och större Dome of Visions 3.0 byggts upp i Aarhus hamn. Läs mer om den här.

Tejlgaards intention har hela tiden varit att bygga så resurseffektivt som möjligt. Därför började han med att se över materialåtgången för Dome of Visions i Sverige. De transparenta plattorna av polykarbonatplast hade till exempel väldigt många hörn på Dome of Visions i Köpenhamn medan denna version istället fick en mer fyrkantig form. På så sätt har materialförbrukningen kunnat reduceras avsevärt vilket är ett stort framsteg ur hållbarhetssynpunkt.

För att kunna ta tillvara på outnyttjade ytor i stadsrummet, går Dome of Visions att montera ned och flytta. Därför har den nu kunnat flyttas från Stockholm till Göteborg. När det blir dags att ta ner byggnaden för gott kan den till största delen återvinnas.

Dome of Visions nyhetsbrev

  • Läs mer om vår integritetspolicy